En stat i febertillstånd.

Mycket bra! Jag förstår. Den frågan, som vi således skola undersöka, är ej blott, tycks det, hur en stat, utan hur en stat i lyx och välmåga uppkommer. Måhända är det ej så oriktigt. Ty genom att undersöka en sådan stat kunna vi kanske få se, hur rättrådighet och orättrådighet uppstå i staterna. Enligt min mening är det nu den verkliga, den sunda staten, som vi just ha skildrat. Men om vi så önska, kunna vi även undersöka en stat i febertillstånd. Gärna det! Ty det tycks, som om många skulle vara föga tillfredsställda med det levnadssätt, som vi nyss ha framställt. Nej, de vilja ha mjuka soffor och bord och andra slags husgeråd; vidare godsaker, parfymer, rökelse, glädjeflickor, bakelser — och allt detta av många olika slag. Och vi få ej stanna vid de nödvändighetsvaror, som vi först talade om — hus, kläder och skor — utan vi måste sätta i gång måleri och broderingskonsten, och även anskaffa guld, elfenben och allt sådant.

Ja.

Vi måste således återigen utvidga staten. Den ursprungliga sunda staten är ej längre tillräcklig. Det måste komma in en hop folk, som ej längre är till för att fylla de nödvändiga behoven, t. ex. alla slags jägare; efterbildande konstnärer, som ha att göra med form eller färg eller också med toner; poeter och deras tjänande biträden, såsom rapsoder, skådespelare, korister, förpaktare, hantverkare av olika slags artiklar och bl. a. även av kvinnoprydnader. Även tjänare skola vi behöva i större antal. Eller tror du ej, att det skall behövas guvernörer och guvernanter, ammor, kammarjungfrur och barberare, liksom även finbagare och kockar. Även svinherdar skola vi behöva — ty sådana funnos ej och behövde ej finnas i vår förra stat. Men nu komma vi att behöva både svin och många andra slags djur, som kunna duga till föda.

Förvisso.

Och när vi leva på detta sätt, komma vi också att behöva läkare mycket mer än förut.

Ja visst.